Landkänning (2001)
Hjärtevägen Du ska sjunga mina visor
när jag dör -
du ska läsa mina dikter
när du saknar mig en gång
- och det vet jag
nästa säkert att du gör -
Du ska vara den jag alltid
väntat på -
du ska vara vind och lärksång
vintergäck och maskrosblom
- ungdomsdrömmen som
jag aldrig lyckats nå -
Du ska viska varma ord om
kärlighet -
du ska tränga bakom orden
för att fånga livets puls
- allt det stora som
än ingen av oss vet -
Du ska veta att jag kämpat
med min Gud -
du ska veta att jag längtat
mer än ord ger uttryck för
- att jag velat gå
om evighet med bud - Ett glas vatten Jag har lite svårt förstå
snikenheten - fallskärmarnas
oändliga miljoner
som livsmålsättning
och hägringsvisioner
En liten ettrig cancercell
en brusten blindtarm bara
eller möte med älg i natten
- mer behövs ej för att endast
längta - ett glas vatten - Är det därför ... Vem äger haven?
Haven ägs av ingen
- inte ens av Gud
Han har bara skapat dem
för livets skull och vår -
Vad gör vi med haven?
Förvandlar dem till bekväma
giftdumpningsplatser
där snart alla fiskar dör
med uppsvällda bukar -
Är det kanske därför
som haven vredgas så ibland
- ryter med fradgan i munnen
piskar med vågkammarna
och vrider nacken av oss - Den förödande hasjukan När Gud skapade människorna
trodde han att allt skulle bli gott
- han skapade ju till sin avbild
- räknade väl bara med kärlek
och stor fördragsamhet
Men var kom väl då hatet ifrån
ondskan och girigheten
det sanslösa maktbegäret
och den förödande ha-sjukan
som blint bara slår ner
Kanske Gud måste tänka om
vis av erfarenheterna
- förbättra sin skapelse något
när vårt nuvarande mänskosläkte
grävt sin egen förintelsegrav En tankeställare Varför kan ett gammalt
och sprucket krus
på en antikauktion
ändå vara så värdefullt
och åtråvärt?
Varför betraktas
en gammal ärrad kropp
och ett rynkigt ansikte
så nedlåtande och med
en axelryckning?
Kruset har säkerligen
sin historia
väl värd att ta vara på
men en gammal mänska
kan med egna ord berätta! Aftontankar Än är inte
allt ute med oss
- än diar
det lilla lammet
modersspenen
och solen kysser
trädtopparna
när dimman
morgonstädat
efter nattens rytande
Än är inte
allt ute med oss
- men genmanipulerade
grödor och grismagar
kan rita sina kors
och datorernas
förfinade hjärnor
kan spänna snubbeltråd
som plötsligt spärrar
överlevnadsstigarna Säg ett land Säg ett land som högt du älskar
kanske blir det Sverige då
Tänk en fana med ditt hjärta
kanske är den gul och blå
Säg en kust mer skön än andra
kanske blir det Sveriges kust
Skånes slätter, Norrlands skogar
- norr som söder skänker lust
Varje land har sina sånger
varje folk har nog sin själ
Alla vill sin frihet värna
ingen vara annans träl
Vi vill värna våra gränser
hålla fred med öst som väst
Vi vill räcka våra händer
hjälpa där vi hjälper bäst
Höga berg och sköna dalar
åkrar, ängar, flod och sjö
bär vi med som ädelstenar
Barndomstiden har lagt frö
till en kärlek som vi vårdar
inte minst i tid som vår
Var vi hamnar - tanken alltid
hem till svenska bygder går Maria i våra hjärtan O, Maria, glad och fri
varför skulle du den bli
som Gud en gång valde ut
för vår skull, till tidens slut
- för att föda oss sin son
Säg var fick du modet från
- var det ängelns ljusa röst
du tog till dig i ditt bröst -
Fattade du riktigt allt
vad som Gud åt dig befallt
Helig ande, blev det sagt
sonen äga skall all makt -
Tack Maria, för ditt mod!
Säkert tidigt du förstod
- smärtans väg han måste gå
sonen som du skulle få
Rädd och tveksam var du först
- änglaord - han ska bli störst
Genom lidande och nöd
fanns du med till sonens död
Du blev utvald - jungfrumor
Helig du, för den som tror
Världens synd är uppenbar
Du Maria, Sonen bar! Medan tid är Jag vill sprida lite glädje
så långt jag nu förmår
till människor i möte
på stigar där jag går
Jag vill byta några tankar
om livsförgänglighet
om varför jämt vi ängslas
för det vi inte vet
Jag vill ställa några frågor
om vadan och varthän
- kanhända i en kyrka
i bön med böjda knän
Jag vill finnas så som vinden
- den viskar tysta svar
och smeker dig om kinden
när ständigt runt den far År av sorg Nej, orden vill sig inte
- jag går här havande
men det blir inget
- smärtan som jag känner
genom dig är för stor
för att formas i ord
- minnena är för mörka
trots månader av försök
att balansera - jag vet ju
vi vet båda - och ändå - så svårt
när smärtan river sönder
och spränger alla barriärer
Därute haglar det lite
i den kalla snålblåsten
- vintern är i faggorna
advent står för dörren
Men sen vänder det igen
- livets eviga kretslopp
allt sedan begynnelsen
- vintergäcken trotsar frusen mark
- maskrosen tänder nya solar
- åter ska gökrop nå vårt öra
från sommarhagen
- ett är säkert - livet
är mycket starkare än döden Tankar i natten Min tanke vilar tryggt
i det förgångna
och hämtar kraft i det som bär
- så många blir
av dagens oro fångna
och seglar vilse
ibland kobb och skär
När fram i tid
jag ödets stjärna söker
så får jag tröst i vad jag har
och ängslas ej
om stigen framåt kröker
- på svåra frågor
får man sällan svar
Bäst är nog bara ta
en dag i sänder
och av den göra vad som går
- det finns förlåtelse
och goda händer
och av det eviga
finns ofta spår Snigellära Av snigeln lära vi
- ta det lugnt
brusa inte upp
bär din börda
känn dig för -
Förhäv dig inte
oroa dig inte
var underdånig
och saktmodig -
Var alltid beredd
att trampas ner
på skogsstigen
eller
slås på käften
i en mörk gränd - Bön i vår tid Herre, du som bara vill oss väl
hör vår gemensamma bön
Famna oss med varliga händer
och visa - världen är skön
Men hatet förmörkar ju livet
och hindrar kärlek att gro
Vi ber om förlåtelsens vindar
och hjälp till en grundtrygg tro
Herre, till vem skulle vi väl gå -
bara Din kärlek kan ge
kraften som vi alla behöver
och därför vill vi nu be
för alla de svaga i världen
för alla mänskor i nöd
som lever i krig och i fasor
Kom giv oss Din kraft, Ditt stöd
Herre, de som kämpar världen runt
- hur ska de orka till sist
föra ut försoningens budskap
när all sin glädje de mist
- de kära, som allting betydde
Tänd stjärneljus för envar
och om det är möjligt tillika
så giv våra frågor svar! Vi ska tänka på Världens ondska har vi svårt förklara
lätt är inte heller att förstå
hur Gud bara låter allting vara
- men kanhända är det inte så
Vi har kanske glömt i allt det svåra
- Gud har inga händer mer än våra
Du som ständigt ser hur världen blöder
kan ju också se hur våld och nöd
mitt ibland oss framtiden föröder
- kanske kan du vara någons stöd
Du ska tänka på i allt det svåra
- Gud har inga händer mer än våra
Överallt finns människor som gråter
som har mist allting, även sin tro
För att de ska få sitt livsmod åter
måste någon bygga hoppets bro
Du ska tänka på i allt det svåra
- Gud har inga händer mer än våra
Många gånger är det blott det lilla
som behövs, ett vänligt ord ibland -
Det kan ske ett under, när vi stilla
tar en annan mänskas trötta hand
Vi ska tänka på i allt det svåra
- Gud har inga händer mer än våra Varför rädes vi så Springan till döden
är alltid närvarande
i våra liv
och med åldern
så vidgas den allt mer
- men inget ser våra ögon
Är det därför vi rädes
- även vi som tror
att liv är liv
i all evighet -
och inte kan av någon
helt förgöras
Som barn är man nyfiken
på allt som döljer sig
- som finns bakom knuten
eller under trasig filt
- varför är vi inte lika
nyfikna på döden Vår enda grund I fagra, sköna
sommarland
vi finner ro och tröst
för årets kalla
vintertid
- för livets mörka höst
I sorgens stund
vi luttras så
och prövas i vår tro
Var finns du Gud -
var finns din frid
- din andes lugna bo
Men som ett blomster
vissnar ner
så måste även vi
förstå att allting
har sin tid
- sitt rum att leva i
Se fröet bäddas
ner i jord
för liv i vårens stund
Vi måste tro
på skriftens ord
- det är vår enda grund Med varma ord En ledstjärna lyser klar
på stigar där jag fått vandra
- om viktiga ting söka svar
och finnas till för andra
Att finnas till en stund
för någon som har det svårt
- om än bara kort sekund
när livet är tungt och hårt
Den ledstjärnan lyser än
när aftonens tid är nära
- att hjälpa en mötande vän
som börda har att bära
Så lite man kan ge
att trösta är inte lätt
- men med varma ord kan ske
en läkning på många sätt När ögat slocknat har Ibland ges ingen tid
att göra vad man bort
vi rusar av och an
och allting går så fort
- men stanna upp en stund
och tänka, borde man
ty dagen kommer snart
då ej vi har varann
Ibland ges ingen tid
att säga vad vi tänkt
ett varmt och stilla tack
för allt som någon skänkt
- ett varmt och stilla tack
för kärlek, stor och sann
när ögat slocknat har
då når vi ej varann Allt ska nog gå bra En gång ska vi alla dö
på något sätt
- vilket sätt vet vi inte
och gott är väl så
det finns ond, bråd död
och ett sakta avtynande
- så svårt att förbereda sig
för det oundvikliga
Men vi var inte heller
förberedda för livet
- födelsens smärta
minns vi inte något av
livet skänktes oss bara
- helt oförberedda
började vi andas och skrika
allt gick ju bra
kanske ska vi inte ängslas
för döden heller
- allt ska nog gå bra Jag målar en tavla Solnedgång över fjärden
- alla färgerna finns med på min duk
hela färgspektrat från
det blåaste blått till det röda
- vilken lycka jag känner
ända in i själen
när jag med penseln från palett
lägger på lite mer av guld
på vågtopparna - stänket
när måsen hastigt dyker
ger ytterligare liv i kompositionen
Det är mitt eget liv jag målar
känner jag plötsligt - därför
måste alla färgerna med
nu i solnedgången
Sorgens svarta färg blandas
med kärlekens röda, men
allt förändras så snabbt
när solen sjunker mot horisonten
- måste snart bestämma mig
- bestämma hur jag ska
lägga de allra sista penseldragen
men kan inte - känner
att det får
någon annan göra Ordet får inte glömmas Länkar brista i kedjan
levande händer bli kalla
- skola vi åter få mötas
frågande stå vi alla
Frågan är svår att ställa
frågan är svår att besvara
- uppbrottssignaler ljuda
då får man redo vara
Livslågor tändas och släckas
jordiska hjärtat gråter
men ordet får aldrig glömmas
- Livet skall skänkas åter -
Villkorslöst Nån som bryr sig om
nån som ropar - kom
nån som villkorslöst vill ge
- drömgestalt och sagofé
nån som sorg har känt
tungt, när smärtan bränt
halvt förblindat tagit fatt
livet, efter kvalfull natt
nån som ändå tror
på en Gud så stor
som allt vänder rätt till sist
- fastän nästan allt du mist I begynnelsen ... Att finna de rätta orden
kan vara lika lätt som
att forma en dunkudde
för nattens vila
men stundom lika svårt som
att spränga sten med
bara handflatan
Ord kräver så mycket
men ger också -
kan betyda så mycket
för rätt mottagare
Herre, ge mig orden
- trollformeln
som kan läka sår
och ge glädjetröst
- inte för alla, men
för någon, som
inte orkar resa sig - Liten vårdikt Nu längas dagarna
mer och mer
och själen lyfter ur gruset
Snart liten vintergäck
nog jag ser
som lockats fram
- väckt av ljuset
Nu känns det gott
att få finnas till
ännu en stund här på jorden
Snart går det inte
att sitta still
och hålla inne
fröjdeorden Till en tvivlare Varje knopp om våren
kan bli en blomma
eller ett grönt blad -
Varje barn som föds
ur modersskötet
är ett löfte om
evighet -
Varje natt
lyser det stjärnor
långt fjärran
även om ditt öga
inte ser -
Varje dag
kan bära
en strimma sol
bakom
mörka moln En skomakardikt I dag gråter himlen
med båda ögonen
- det trummar
mot balkongräckets aluminium
där nyplanterad pelargonia
dricker sig otörstig
i väntan på varm sommardag
som snart blåser fanfar
på änglatrumpet
Nu ligger livet, det goda livet
liksom i startgroparna
- i morse ropade västergök
för första gången i år
och ett litet föl försöker resa sig
på vingliga ben
i hagen här strax intill
Så trösteligt är allt för skomakaren
nu mellan hägg och syrén Musik i sommarkväll i Lekaryds kyrka 30/6 -01
Själva livet blandades
i högtidsstämd försommarkyrka
- för de högsta lovsångstonerna
svarade det lilla barnet
och för de mäktigaste J.S. Bach
Det doftade förföriskt av tjära
från nystruket yttertak
och det lilla regn som föll
förstärkte kyrkogårdens blomdoft
när vi vandrade ut i kvällen
med lyriska Händel-Ellington-toner
ringande i våra öron
och med Strandsjös försäkran om
att det finns en Gud
- förmedlad av skönsjungande
sopran, ackompanjerad
på både kontrabas och klavér
Tack Peter och Cecilia -
Tack kyrka och Gud -
Amen ! Sommarnys Nu är det gott att leva
i sommarnys, måntro
- få ligga i en skreva
och opp mot himla glo
Det är så gott att vara
en plirögd pensionär
- få se jänter rara
som vimsar här och där
Man vila kan sin ända
på varje ledig bänk
och ingenting kan hända
ens uti måneblänk
Vad mera kan man önska
när buk ej sulten är -
man lever mest på grönska
och ett och annat bär
Gott vatten finns i älva
om törstiger man blitt
så nog förstår ni själva
- det går att leva fritt
Nu är det gott att dröna
i livets solnedgång
- få lyssna på en skröna
och sen till änglasång Av droppar Den lilla droppen
är havets moder -
födde först rännilen
sedan den lilla bäcken
som dansade så lustigt
mellan stenarna
Tycke uppstod
i möte med ny bäck
- så föddes älven
som med stor kraft
och full potens
störtade sig utför
i sköna möten
Det älskades länge
i älvarnas land
och slutligen
föddes den lilla
havsviken
i tidernas morgon
av droppar
droppar - Hur länge till När det sinar för mycket
i upplevelsemagasinet
söker jag mig åter till källorna
för att få skaparkraft
Kärleken och döden
har alltid varit de stora
inspirationsflödena
- snart gäller väl bara döden
Vad möter väl där bortom
- vad står evighet för -
Det där om återförening
har jag nog svårt att förstå
Nu glesnar det i leden
och ensamheten ökar därmed
- dock, än kan jag se maskrosen
och lyssna till koltrastsången
Men - hur länge till ? Tankar om kärlek Störst av allt är kärleken
- den kravlösa kärleken
som inte villkorar -
Som bara finns där
- som inte är missunnsam
- som inte minerar
och lägger ut snubbeltrådar
Sann kärlek är generös
- bygger inte på något ägande
- den bara finns där
lika självklar som sol och måne
som havet och vindarna
Som en granitklippa är den
varpå själva livet vilar
Det går inte att älska
och samtidigt ställa krav
Kärleken är inte förhandlingsbar
men den är nödvändig
och svartsjukans yttersta motpol
Störst av allt är kärleken
- den kravlösa kärleken Kärlekens guld Det högsta av bud
som oss gives av Gud
det är: Vi ska älska varandra
Det gäller oss alla
men brudgum och brud
får kärlekens guld mer än andra
Det finns ingen lycka på jorden
så stor som den kärleken ger
- att dela bekymmer och fröjder
vad kan man väl önska mer
Vi söker en hand
och en drömmarnas strand
som ingen väl kan oss förtycka
- det vävs in i ringen
ett gyllene band
som hela vår levnad kan smycka
För brud och för brudgum vi önskar
all glädje som livet kan ge
- se allting omkring er nu grönskar
och blommornas ögon le
Det högsta av bud
som oss gives av Gud
det är: Vi ska älska varandra! Vardagstanke Livet är mest
fyllt av möda
och ängslan
av alla de slag
- men mitt i
det vardagsgråa
så kommer en
solskensdag!
Glömma, det kan
vi väl knappast
men påminnas
kanske vi bör
- om fröjd som
finns i det enkla
som följd av vad
gott vi gör! Långt bortom ... Bara du känner
min oro och
min ångest -
min längtan och
min kluvenhet
- min glädje
Långt bortom
råmar en mistlur
över upprört vatten
- tänds kanske
en stjärna som kan
lysa milt i natten
Långt bortom
finns kanske svaret
gömt, på våra frågor
- finns kanske
en klippa som kan
lugna alla vågor Över allt skapat Först kom du med sorgen
och smärtan, din smärta
in i mitt liv -
sedan kom du med glädjen
och trösten -
Nu delar vi alltsammans
så gott det nu går
- din sorg berör mig
- din glädje tar jag emot
och detta känns bra
Delad sorg blir uthärdbar
- delad glädje blir dubbel
och på något sätt vilar
en outgrundlig hand
över allt skapat - I full harmoni Det kröp inga myror på marken
- bara en liten grå spindel
tog vägen över ditt nakna bröst
men du kände den nog inte
Lika paradisnära som Adam och Eva
och i full harmoni med markens strå
tog vi varsamt emot varandra
i ett enda stort samförstånd
På avstånd hördes bilarna från vägen
och högt ovan ritade flygplan
sina vita streck på blå himmelsduk
medan fåglar sjöng kärleksvisor i snåren
Ur årets första riktiga sommardag
samlade vi läkande stor värme
för våra frusna själars bitterhet
och för kommande kalla vinterdagar Tillbedjan Kvinna, vad jag tillber dig
- du med vargblod och ömhetstass
som inte döljer dina lustar
men inte heller lägger dem
för vinden och för en jagande
Kvinna, du som vet din makt
din styrka och begärelse
- allmoder och saliggörare
när du öppnar dig för livet
- lös dina bröst och länder
Jag tigger inte vid din fot
men kysser dina mjuka vader
och dränker mig gärna
i dina ögons mörker i natten
- du med vargblod och ömhetstass Sedan hedenhös Mitt ibland de döda benen
- nu till mull i mullen -
tog vi emot livet
så som det bara kan bjudas
när alla toner stämmer överens
Några stänk från ett litet moln
som hastigt seglade förbi
bara förstärkte
det sagolika i mötet
med fantasifyndad forntid
- och utsikten över fjorden
var magnifik i sin sommarskrud
Platsen helgad sedan hedenhös
- helig ande sänkte sig nu
i våg på våg mot jorden
medan vi bara tog emot
alltsammans, alltsammans
Tack, gode Gud, du
som ständigt korsar våra vägar
både i glädje och i sorgens stillnad Tillblivelse Så är vi bara vi -
förenade till uppgivenhet
där alla lagar upphör att gälla
Så är vi bara vi -
i blodigt rus och jordisk mylla
och över oss seglar stjärnorna
Så är vi bara vi -
ovetande om världen runtomkring oss
men med himmelen inomvid Mötande händer I sensommarkvällen
och tårig om kinden
du kommer till möte
i den svalkande vinden
I livsglädjesköna
tavarapå-stunder
vi söker varandra
för att inte gå under -
Vi söker ett fäste
en hugnad för natten
en bro som kan bära
över mörknande vatten
I viskande samtal
vi tankarna vänder
- i tystnad förenas
våra mötande händer Att vara hund Det har sina fördelar
att vara hund
- man kan skälla
när man blir arg
- det får inte en människa
fast en del gör det ändå
Det har sina fördelar
att vara hund
- man kan vifta med svansen
när man blir glad
- det kan inte en människa
fast en del gör det ändå
Det har sina fördelar
att vara människa också
- man kan skaffa sig en hund
som visar sina känslor
sin obeskrivliga glädje över
att man kommer hem igen
och sin stora sorg
när man går Gud bevare oss Några få mäktiga män
håller världens öde
i sina händer
O, galenskap!
Några få farliga män
vägrar kompromissa
för ansiktets skull
O, milda dårskap!
Några få ynkliga män
vill bli odödliga
genom att döda
O, heliga enfald!
Några få bomber bara
så finns inget liv mer
- inte ens mäktiga män
Gud, bevare oss! | 
