Start | Biografi | Diktsamlingar | Teman | Tonsättare | Gästbok | Länkar | Kontakt


Tonsättare

Olle Löwhagen *





Jag lärde känna Birger genom Karl-Gösta Lundgren. Vi träffades hos våra gemensamma bekanta Barbro och Hugo Carlsson på Fårö sommaren 2001. Karl-Gösta hade med sig några dikter bl a av Birger Franzén. Dikterna har den där rytmen som inbjuder till tonsättning, men fr a var det innehållet som tilltalade, dikterna hade något att säga. Jag tonsatte några dikter och skickade en CD med insjungningar till Birger i oktober 2001. Det blev tre skivor till under samma höst. Efter nyår kom det ett e-mail som jag sparat. Birger skriver: ”… men nu måste det bli av så Du får veta vad glad jag blev – för sången, för tolkningen, för känslan, för musik och arrangemang. Och Din röst öppnar portar!” Birger var en snäll man, hälften av lovorden hade varit nog…
Vi träffades ett antal gånger. Med Birger kunde man tala om allt, inget mänskligt var honom främmande. Mest umgicks vi dock via e-post. Vid fyllda 80 år var Birger fullt datoriserad. Vid ett besök hos Elsa och Birger i Alvesta beslöt vi att göra en CD tillsammans. Birger gav mig diktböcker och bandinspelningar av sina dikter. Att göra bakgrundsmusik till hans inläsningar var en utmaning, men Birger tyckte (efter sitt godkännande) att det var ett sätt att ge dikterna ”vingar”. Vi gjorde till slut tre skivor tillsammans: ”Bara detta enda”, Livets goda gåvor” och ”Det är om aftonen”. En av tonsättningarna på skivan ”Det är om aftonen” lånade vi av Karl-Gösta Lundgren. Låttiteln fick också ge namn åt skivan. Enligt Birger var jag den 44:e tonsättaren i ordningen. Då är det lätt att förstå att de flesta dikterna var tonsatta redan tidigare. Det är ändå intressant att höra hur man musikaliskt kan tolka en dikt på olika sätt.
Sommaren 2006, samma sommar som han dog, gjorde jag en ny CD, ”Kärlighet”. Bara några dagar innan han dog samtalade jag med honom i telefon. Han hade just kommit hem från Växjö lasarett och kände nog på sig vad som komma skulle. Jag glömmer inte hans sista ord: ”Du förstår, jag är litet nyfiken på vad som väntar på andra sidan”. Birger var mycket väl förberedd. Åsa, Birgers dotter, har berättat att skivan spelades upprepade gånger vid hans dödsbädd. ”Kärlighet” var för Birger ett mer passande ord än det svenska. Själv var han uppfylld av stor kärlighet.
För skivan ”Möten” (augusti 2010) har jag fått hjälp av Nils-Peter Vaggelyr, kunnig och inspirerande musikproducent och klarinettist med egen studio i Skänninge. Det finns många dikter som kommer fram ur minnet. Låt mig få avsluta med att citera den första dikten jag fastnade för, ”Bara detta enda”: ”Bara en enda sak vet jag säkert om livet, man måste få känna sig älskad, åtminstone av någon. Åtminstone någon måste tro på en även i misslyckandets stund…” Diktaren visste inte så mycket, men ändå visste han nästan allt…

Göteborg i december 2010
Olle Löwhagen


Ladda hem tonsättningar


Produktion: KomakinoMedia. Allt innehåll copyright © 2017 Birger Franzén. Besökare: 405571